Godis

De senaste dagarna, närmare bestämt de tre, har kantats av aggression och disciplin - vi pratar studier. Inte skoj för er fåordiga läsare! Mycket nöje har även hunnits med, men det tar vi i morgon! Kör ner er!

Ny vecka, nya strapatser

Förresten: Bob Sinclar - Darlin'

... Carrera likaså

Kan man annat än dyrka dessa härliga bågar! Skulle knappast tro det! Gillar verkligen Carrera och deras design. Inget krångel här inte, bara härligt avslappnat!

Bild hämtad från www.carreraworld.com

Gina Tricot har fattat galoppen

Pastell är det nya svarta - i alla fall om man ska tro Gina Tricot.

Förutom housemusiken i butikerna har nu Gina Tricot tagit ytterligare ett steg mot världsherravälde - pastellfärgade chinos! 

Det är nog första gången jag önskar att jag var av det primitiva könet och i så fall hade haft möjligheten att bära dessa galanta underverk!

Någon som har tips på var man kan hitta liknande pastellfärgade chinos för killar?

Bild hämtad från www.ginatricot.se

Ingen pastell - men bra ändå

Har fastnat för den formidabelt tjusiga gentlemannen Nick Lowe och hans musik. Han verkar, i ärlighetens namn, vara en härlig gubbe. En gubbe som delar med sig  av visa ord, förmodligen en hel del tweed på kroppen, en gubbe jag skulle kunna tänka mig ha som farfar exempelvis. Sittandes så där härligt bakåtlutad i fåtöljen som bara pensionärer kan göra, med en rökig whisky elegant dinglandes under handen, när släkten kommer på middag. Jag kan tänka mig att han är en jävel på historier, såna där historier som gör att alla i hans närhet spänner öronen - trots att alla hört den tusen gånger tidigare. En mysig farbror helt enkelt. Drömmen vore ju att ha Nick som farfar och Leslie Nielsen som morfar, galna julaftnar är ordet! Men inlägget tillhör Nick och Leslie dyker förmodligen upp senare.

I alla fall, måste rekommendera Lowe's senare två alster: The Convincer samt At My Age. Riktigt riktigt gubbigt och riktigt riktigt bra. 

Fan, jag dras mellan två ytterligheter, det är nog inte okej trots allt. Ena dagen är det Wham och badbollar som gäller medan det andra dagen är Nick Lowe eller Randy Newman som ekar ur högtalarna. Nåväl, så är det. 

Kvällens: Nick Lowe - Rome Wasn't Built In A Day

Tjena. Läget och sådant!

Spotify är ju ett helgalet och klockrent program, det säger jag sisådär ett halvår efter alla andra, men jag kan verkligen tycka det! Det bästa med detta makalösa maskineri av populärmusik måste jag ändå säga är tillgången till all härlig musik från 80-talet, detta sjuka årtionde som mäktade med:

• ... meterstora yuppienallar
• ... telefonautomater för dem som inte var dumma nog att skaffa ovan nämnda telefon, men ändå riktigt jävla dumma då de behövde stå i kö för att ringa hem!
• ... synthtofsen, som på vissa mäns huvud kombinerades med den klassiska hockeyfrillan. Ett koncept som på sätt och vis än idag känns oslagbart.
• ... elaka rykten som påstod att Michael och Janet Jackson var samma person.
• ... att en bit kassler med ananasskiva betraktades, milt sagt, som exotisk i sammanhanget, och att alla maträtter med ananas som ingrediens på något sätt namngavs med Hawaii som influens.
• ... att folk på allvar trodde att George Michael var hetero. Haa!

Åter till Spotify. Äntligen kan man komma åt allt det bästa från årtiondet som hade lika många överjävligt dåliga låtar som helt galet bra kompositioner. Via spotify kan man verkligen hitta låtarna som gjorde varje yuppie helgalen under 80-talet. Jag älskar det! 

Och ja, det är med min fäbless för 80-talspopen jag på senare år börjat falla för pasteller! Något detta forum, för livets glada, kommer att diskutera så småningom

Sug i er den här så länge:

Tenna Marie - Lead Me on

Tills vidare, tack.

GuitarMan & Niclas, tack för inspirationen.